Idioma ngäbe

De Wikipedia
Ngäbe, guaymí
'Ngäbere[1]
Faláu en  Panamá y
Costa Rica Costa Rica
Falantes ~200 mil
Puestu Nun s'atopa ente los 100 primeros. (Ethnologue 1996)
Familia chibcha

  Ístmico
    Ístmico oriental
      guaymi
        ngäbere

Estatus oficial
Oficial en  Panamá[1]
Reguláu por Nun ta reguláu
Códigos
ISO 639-1 nengún
ISO 639-2
ISO 639-3 gym

El idioma ngäbe (pronunciáu nobe polos hispanofalantes)[1] —conocíu tamién como guaymí— ye un idioma amerindiu de la familia chibchana faláu pol pueblu ngäbe. Hai 133.092 falantes en Panamá (contorna Ngäbe-Buglé) y Costa Rica (provincia de Puntarenas). La llingua usa l'alfabetu llatín o romanu.[2] La pallabra guaymí significa "esa xente" y pa los indíxenes ngäbe paez-yos despreciatible que se refieran a ellos como "esa xente" na so llingua materna.

Descripción llingüística[editar | editar la fonte]

Testu en Ngäbere[editar | editar la fonte]

El siguiente ye un exemplu de testu en ngäbere: Nitre ngäbere nietä ye blite kugwe ngäbere bití, ye nie nüne Panamá bätä Costa Rica, nitre panamá ye blite bä jenénkä nin Costa Rica yé bätä.

Kugwe nin ngäbegwe ne bití blita ñakare nibíre krübäte yedre bätä ari kugwe tigueta, ögaregrö bití driedre monso mrä íe. Kugwe ne migadre kä krí bití yé kwe kugwe ye ñakare rearegä.

Pallabres en ngäbere[editar | editar la fonte]

Neñu: monso-brare
Neña: monso-merire
Muyer: meri
muyer formosa: meri nuäre, bongrabe.
Home: brare
Sol: ngwana
Lluna: sö
Día: köbö
Nueche: deo

KUGWE TIGANI NGÄBERE BÄBÄ SULIÁRE. {{llista de columnes|3|

Akwré = venga.
Akwré kwete = venga a comer.
Ámen = cuál.
Andalan = gallu.
Ani kwete = vamos comer.
Llabro=arroz.
Bani = llata d'aluminiu.
Bäse = llamber.
Bätete = llavar.
Bati = una vegada.
Betékä = correr.
Bien = dar.
Bien íe = da-y a él (ella).
Bini tíe = dar a mi.
Biti = dempués, más.
Blato = platu.
Bökän = ciertu.
Bongrabe = guapu (a).
Brän = vamos.
Brare = home.
Bren= enfermu.
Bule = barriga :Chí

=pequeñu, neñu.

Dare = de día.
Dati = un árbol.
Deeme = con cuidu.
Dekä = na maña.
Dean = tomar o garrar.
Dende = baxe, tomar.
Deo = na nueche.
Dera = va ratu.
Dí = fuercia, o enerxía.
Dikuende = esbaratar
Dikuimá = banano primitivu :Díme

= agriu :Dini = tomó, o garró :Dikue = zarru :Díte = fuerte :Dobó = tierra :Dobóre = café :Dobrore = puercu :Dokwä = cabeza :Drekwe = oxetu plásticu :Dribe = alacrán

Drüne = negru :Erére

= igual

Etebá = hermanu :Gure

= casáu :Gwä ti biain mäe = ahorita doi-y

Ibía= caña :Ison

= ñariz

Íti = una persona :Jadenkä

= xugar

Jädrin = ayeri :Jäme

= mansu :Jene = distintu :Jatadre =venir

Jatäguete = brincar
Jatanina = vinieron
Jenéna = d'otru
Jetebe = mañana :Jí

= camín

Jibe = lucio
Jiete = nel camín
Jireiti = una fila :Jirere

= en ringlera

Jite = en camín
Joko = araña :Jú

= casa :Jüete = arrallar

Jükue = pintar
Jukwe = puerta :Xura =

rápido :Jurore = débiles

Juräre = picazón
Kä kämen = el tiempu ta malu :Kä

rä = golores

Kabré = montón
Kada = boca :Kaibe

= solu :Ñö = agua :Kämen = malos

Käne = primeru :Kare

= verde :Kärere íe = pídalo a él

Käte = gordu :Kati

= una fueya :Kekue = balerar

Kete = barafuste :Ketéiti

= un paquete :Kise = mano :Kideiti = rácimos

Kíra = vien
Kíra = antiguu :Kíra

= vieyu :Kite = tire :Kobókwä = cuatro :Köböiti = un día :Komä = trés

Köte = gordu :Krä

= flacu :Krati = un animal

Krene = perezosu :Krí

= grande :Krí kä = fueya d'árbol

Krübäte = demasiáu :Kubú

= dos

Kukwe = pallabra :Kuni

= atopó :Küra = terminó :Kürera = terminaron

Kwä kükü = siete :Kwä

ökän = nueve :Kwä, kwä = ocho :Kwaka = amargosu :Kwäjätä = diez

Kwärä = al llau
Kwärikué = cinco :Kwätí

= seis

Kwati = unu :Kwe

= él

Kwekwe = d'él
Kwetádi = van comer
Kwete = comer
Kwetre = ellos
Kwitira = comieron
Kwräkri = a otru llau :Mä

= usté :Mägwe bian tíe = usté dar a mi :Mä niguí medénde? = ¿Aú va usté?

Mäe = a usté :Mäkwe

= so (a)

Malan = caparina :Esquite =

duce :Mare = más tarde

Matara = güei
Mende = lloñe :Merire

femenina :Mete[editar | editar la fonte]

péguelo :Metre = ciertu y verdá

Miti = pegó :Möre

= fema :Mrägä = familia :Mun = ustedes

Mungwä = mosca :Murara =

engripado

Mura = gripe :Murie

= vientu, aire :Näin = andar

Nän = vaya :Né

= ésti :Né = tome :Ne ñain = tome este :Nea = ésta :Negä = sume :Negri = a esti llau :Negwe =d'esta :Nende = arramar

Nere = pequí :Nete

= equí :Ngäne = llatir

Ngaña = formiga :Ngin

= viérbene :Ngire = caliente :Ngukwe = espenar

Ngwai = hermana :Ngwana

roäre =en mediu día :Ngwäre = cara :Ngwean =dineru :Ngwen = blancu :Ngwena = lleve :Ngwendä íe = pregunte a él

Ngwin =:Traer
Nidan = machu :Nikuikä

= bolar, asustar

Niguíra = foise :Nirekwe

= de quién

Nírien = crecer, desenvolver.
Nuäre = Llinda(o)
Nükuen krö = dos pies
Nukwä = páxaru :Nun

= nós

Nun kiri = a llau de nós
Nunkwe = de nós
Ñadre = tomar
Ñain = tome :Ñó

né = tome esta agua :Ñö ñain = tome agua :Ñü = Agua :Öba = aviespa :Okwä = güeyu

Ötare = la mita
Ötöiti = un vistíu :Rien

= cocine :Roro = pescuezu :Rubún = bravu :Rubúne = enoxáu :Rürübäine = vendiendo :Segri = al otru llau

Segwe = d'aquella :Sete

= allá :Sübrüre = mariellu suca: azucre :Tä dikuekä = ta caminando :Täkärä = pa sentar

Täkue tibien= sentir
Tain = coloráu :Ti =

yo :Ti tä sribíre = yo toi trabayando :Ti tä tärä driere = yo toi enseñando :Tikue = escriba :Tikwe = mio :Töe kräkue = él quier

Träkwata una bolsa plástica :Ulíe

= pierna :Ukwe = moler

Ukwen = olla :Umbre

= mayor, vieyu :Üna = completu, maurecer

Yé = ési :Ye

kwekwe = esi ye d'él.

Ye kwetrekwe = esi ye d'ellos.
Ye tikwe = esi ye mio :Yéte

= ende }}.


Númberos del 1 al 10[editar | editar la fonte]

1= kwati
2= kubú
3= komä
4= kobókwä
5= kwärikué
6= kwätí
7= kwä kügü
8= kwä kwä
9= kwä ökän
10= kwäjätä
11= kwäjätä kwati
12= kwäjätä kubu
13= kwäjätä komä
14= kwäjätä kobokwä
15= kwäjätä kwäti
16 quëwuinem osass osass

17 pennywiese Hai 18 formes de coteo en Ngäbere. Desc. Ngäbere Cantidá Significaos Kwati 1 Oxetu redondu. Iti 1 Persona. Krati 1 Animal. Dati 1 Árbol. Jireiti 1 Fila. Keteiti 1 Paquete. Batí 1 Una vegada. Kideiti 1 Recímanos. Ötöiti 1 Ropa, cachu. Kati 1 Fueya. Taiti 1 Una cuarta. Ngwraiti 1 Un caricote. Köböiti 1 Un día. Jetébe 1 Mañana. Jädrín 1 Ayeri. Manáni 1 Moneda. Kundi 1 Estielles o llata. Duiti 1 Cantidaes grandes.

Frases en ngäbere[editar | editar la fonte]

Bonos díes: Käbö kwin degä
Bones tardes: Käbö kwin dere
Bones nueches: Käbö kwin deo
¿Cómo tas?: ¿Mä toa ño?
¿Cómo te llames?: ¿Mä kä ño?
¿Cuántos años tienes?: ¿Kä nuai mä bití?
¿Ónde vive usté?: ¿Mä tä nüne medente?

Conxugación[editar | editar la fonte]

Jatäguete - Brincar

Ti bigue jatäguete nemén séte - Yo voi a brincar hasta allá :Mä

jatägäte nemén séte - Usté brinca hasta allá :Kwé jatägäite nemén séte - Él brincará hasta allá


'Kä jurä Ti bätä kä jurä nibí - Kwé bätä kä jurä nibí - Nun bätä kä jurä nibí

Mieu' Yo tengo mieu - Él tien mieu - Ella tien mieu - Nós tenemos mieu


Ngwänengä Ti töe ñakare ngwänängä bätä - Kwe töe ñakare ngwänängä bätä - Nun töe ñakare ngwänängä bätä

Glayar' Yo nun quiero glayar - El nun quier glayar - Nós nun queremos glayar


Urabá o Urracá foi un líder de la sociedá Ngäbe que lluchó contra los invasores españoles, venció a principales capitanes y morrió en total llibertá.

Referencies[editar | editar la fonte]

  1. 1,0 1,1 1,2 Gaceta Oficial de Panamá. «Ley 88 del 26 de payares de 2010» (castellanu). Consultáu'l 26/11/10.
  2. Ethnologue, Ngäbere, consultáu'l 24 de mayu de 2007