Cristiana Eberardina de Brandeburgo-Bayreuth

De Wikipedia
Cristiana Eberardina de Brandeburgo-Bayreuth
Reina de Polonia (es) Traducir


Gran duquesa de Lituania (es) Traducir

Vida
Nacimientu Bayreuth[1]19 d'avientu de 1671[2]
Nacionalidá Bandera d'Alemaña Alemaña
Muerte Pretzsch (Elbe) (en) Traducir[3]4 de setiembre de 1727[4] (55 años)
Sepultura Stadtkirche
Familia
Padre Cristián Ernesto de Brandeburgo-Bayreuth
Madre Brandenburg-Bayreuth, Markgräfin Sophie Luise
Casada con Augusto II de Polonia (es) Traducir (1693 – )[5]
Fíos/es Augusto III (es) Traducir
Hermanos/es
Pueblu Dinastía Hohenzollern
Estudios
Llingües falaes antiguu eslavu oriental
Oficiu aristócrata
Creencies
Relixón Luteranismu
Cambiar los datos en Wikidata

Cristiana Eberardina de Brandeburgu-Bayreuth (19 d'avientu de 1671Bayreuth – 4 de setiembre de 1727Pretzsch (Elbe) (en) Traducir) foi Electriz consorte de Saxonia (1694-1727), según Reina consorte de Polonia y Gran Duquesa consorte de Lituania (1697-1727), pol so matrimoniu col rei Augusto II de Polonia.

Biografía[editar | editar la fonte]

Cristiana Eberardina nació en Bayreuth el 19 d'avientu de 1671, siendo fía del margrave Cristián Ernesto de Brandeburgu-Bayreuth y de la so esposa, la duquesa Sofía Lluisa de Wurtemberg, fía del duque Eberardo III de Württemberg.

El so nome completu yera Cristiana Eberardina. Cristiana pol so padre, Cristián, y Eberardina pol so güelu marterno, Eberardo. El so títulu al nacer foi Margravina de Brandeburgu-Bayreuth.

Matrimoniu y descendencia[editar | editar la fonte]

Casóse col futuru rei Augusto II de Polonia el 20 de xineru de 1693, a los 21 años d'edá. Entós daquella el so home yera duque de Saxonia. Foi un matrimoniu d'estáu, carente de felicidá, anque tuvieron un fíu de mancomún, Augusto III. Augusto aceptó convertise al catolicismu pa coronase rei de Polonia-Lituania, ente que la so Cristiana Eberardina negar a faelo, prefiriendo caltener la so fe protestante y morar permanentemente en Saxonia. Por esti motivu, denominar "La Pilastra de Saxonia".

Finó'l 4 de setiembre de 1727 en Pretzsch an der Elbe. El so home facer cinco años dempués.

El so funeral celebró'l 6 de setiembre, nun tando presentes nél nin el so home nin el so fíu.

En conmemoración de la so muerte, Johann Sebastian Bach compunxo la cantata Laß, Fürstin, laß noch einen Strahl, BWV 198, con testu de Johann Christoph Gottsched, y foi estrenada'l 17 d'ochobre de 1727 na Paulinerkirche, la ilesia de la Universidá de Leipzig. El so títulu significa Vamos princesa, déxanos vierti una vegada más.

Ancestros[editar | editar la fonte]

Ver tamién[editar | editar la fonte]

Referencies[editar | editar la fonte]

  1. Afirmao en: Gemeinsame Normdatei. Data de consulta: 12 avientu 2014. Llingua de la obra o nome: alemán. Autor: Biblioteca Nacional d'Alemaña.
  2. URL de la referencia: https://weber-gesamtausgabe.de/de/A003990.html.
  3. Afirmao en: Gemeinsame Normdatei. Data de consulta: 25 xunu 2015. Llingua de la obra o nome: alemán. Autor: Biblioteca Nacional d'Alemaña.
  4. Afirmao en: Gemeinsame Normdatei. Data de consulta: 27 abril 2014. Llingua de la obra o nome: alemán. Autor: Biblioteca Nacional d'Alemaña.
  5. Identificador de persona en The Peerage: p11152.htm#i111512. Data de consulta: 7 agostu 2020.

Bibliografía[editar | editar la fonte]

  • Watanabe-O'Kelly, Helen. "Enlightenment, Emancipation, and the Queen Consort." Enlightenment and Emancipation. Ed. Susan Manning and Peter France. Lewisburg, Pa.: Bucknell UP, 2006. 119-25. Print.
  • Stichart, Franz Otto: Galerie der sächsischen Fürstinnen; biogr. Skizzen sämtlicher Ahnfrauen des kgl. Hauses Sachsen, Leipzig 1857.
  • Blanckmeister, Franz: Kurfürstin Christiane Eberhardine von Sachsen: eine ev. Bekennerin, Barmen 1892.
  • Meyer, Johannes: Frauengestalten und Frauenwalten im Hause Wettin, Bautzen 1912.
  • Haake, Paul: Christiane Eberhardine und August der Starke: eine Ehetragödie, Dresde 1930.
  • Lauckner, Martin: Eine alte Unterschrift von zarter Hand, in: Sächs. Heimat, Hamburgu, Jg. 1981.
  • Czok, Karl: August der Starke und Kursachsen, Leipzig 1987. Aufgeklärter Absolutismus und kirchlich-religiöse Toleranzpolitik bei August dem Starken, In: Sachsen und die Wettiner. Chancen und Realitäten (Sondernummer der Dresdner Hefte); Dresde 1990.
  • Fellmann, Walter: Prinzessinnen. Glanz, Einsamkeit und Skandale am sächsischen Hof, Leipzig 1996.