Manés

De Wikipedia
(Redirixío dende Manx)
Gaelg
Faláu en
Faláu en Islla de Man
Númberu de falantes
Falantes Tipu Añu
0llingua materna1974
201946
2841971
1527segunda llingua2001
1823segunda llingua2011
23821911
12 3501875
Datos
Familia Llingües goidéliques
Estáu de vulnerabilidá 5 en situación crítica (es) Traducir
Sistema d'escritura alfabetu llatín
Reguláu por Coonceil ny Gaelgey
Códigos
ISO 639-1 gv
ISO 639-2 glv
ISO 639-3 glv
Cambiar los datos en Wikidata
Un lletreru de bienvenía nes llingües inglés, y manés (más abaxo); nún intentu de recobramientu de la llingua de Man.

El manés[1] ye una llingua céltica falada na islla de Man por 300 persones.

Nel sieglu V los goidélicos d'Irlanda aporten a la islla cola so llingua céltica, que va evolucionar hasta convertise na actual llingua manesa, que tien tamién aportaciones nórdiques, frutu de les socesives invasiones viquingues. La islla caltúvose baxo'l dominiu noruegu hasta la segunda metá del sieglu XIII.

L'aisllamientu de la islla y la so dependencia de la corona inglesa (llueu británica) dende'l sieglu XIV ficieron que'l manés s'escribiera una grafía basada na inglesa y non na d'otres llingües celtes.

La población caltuvo la llingua hasta'l sieglu XVIII, y nun foi hasta mediaos del sieglu XIX cuando entamó el so desaniciu. En 1831 falábenlo regularmente el 30% de la población; en 1901 namái lo falaben 970 persones y el caberu falante nativu de manés, Ned Maddrell, morrió en 1975 con 97 años d'edá.

Anguaño, el manés sobrevive gracies a un pequeñu númberu de persones que lu tienen deprendíu como segunda llingua y qu'intenten potencialu y normalizalu frente al inglés, la so llingua materna.

Exemplu de testu en manés[editar | editar la fonte]

La parábola del fíu pródigu (Biblia).

«15 11 As dooyrt eh, Va daa vac ec dooinney dy row: 12 A s dooyrt y fer saa rish e ayr, Ayr, cur dooys yn ayrn dy chooid ta my chour. As rheynn eh e eh chooid orroo. 13 As laghyn ny lurg shen, hymsee yn mac saa ooilley cooidjagh as ghow eh jurnah gys cheer foddey, as ayns shen hug eh jummal er e chooid liorish baghey rouanagh. 14 As tra va ooilley baarit echey, dirree genney vooar ayns y cheer shen; as ren eh toshiaght dy ve ayns feme. 15 As hie eh as daill eh eh-hene rish cummaltagh jeh’n cheer shen; as hug eshyn eh magh gys ny magheryn echey dy ve son bochilley muickey. 16 As by-vian lesh e volg y lhieeney lesh ny bleaystyn va ny muckyn dy ee: as cha row dooinney erbee hug cooney da. 17 As tra v’eh er jeet huggey hene, dooyrt eh, Nagh nhimmey sharvaant failt t’ec my ayr ta nyn saie arran oc, as fooilliagh, as ta mish goll mow laccal beaghey! 18 Trog-ym orrym, as hem roym gys my ayr, as jir-ym rish, Ayr, ta mee er n’yannoo peccah noi niau, as kiongoyrt rhyt’s, 19 As cha vel mee ny-sodjey feeu dy ve enmyssit dty vac: dell rhym myr rish fer jeh dty harvaantyn sailt. 20 As hrog eh er, as haink eh gys e ayr. Agh tra v’eh foast foddey veih, honnick e ayr eh, as va chymmey echey er, as roie eh, as ghow eh eh ayns e roihaghyn as phaag eh eh. 21 As dooyrt y mac rish, Ayr, ta mee er n’yannoo peccah noi niau, as ayns dty hilley’s, as cha vel mee ny-sodjey feeu dy ve enmyssit dty vac. 22 Agh dooyrt yn ayr rish e harvaantyn, Cur-jee lhieu magh yn coamrey share, as cur-jee er eh, as cur-jee fainey er e laue, as braagyn er e chassyn. 23 As cur-jee lhieu ayns shoh yn lheiy beiyht, as marr-jee eh; as lhig dooin gee as ve gennal. 24 Son v’eh shoh my vac marroo, as t’eh bio reesht; v’eh caillit, as t’eh er ny gheddyn reesht. As ren ad toshiaght dy yannoo gien mie. 25 Nish va’n mac shinney mooie ‘sy vagher: as tra haink eh er-gerrey da’n thie, cheayll eh kiaulleeaght as daunsin. 26 As deie eh er fer jeh’n vooinjer, as denee eh cre son va shoh. 27 As dooyrt eh rish, Ta dty vraar er jeet thie; as ta dty ayr er varroo yn lheiy beiyht, er-yn-oyr dy vel eh er jeet thie huggey slane follan. 28 As v’eh feer chorree, as cha baillish goll stiagh: shen-y-fa haink e ayr magh, as vreag eh eh. 29 As dreggyr eshyn, as dooyrt eh rish e ayr, Cur-my-ner, ta mish rish whilleen blein shen ayns dty hirveish, chamoo ren mee rieau noi dty aigney, as foast cha dug oo dou rieau wheesh mannan, dy yannoo gien marish my gheiney-mooinjerey: 30 Agh cha leah as v’eh shoh dty vac er jeet, ta er vaarail dty chooid er streebeeyn t’ou er varroo er e hon yn lheiy beiyht. 31 As dooyrt eh rish, Vac, t’ou er ny ve kinjagh marym, as lhiat’s ooilley ny t’aym. 32 Ve cooie dooin ve gennal, as boggey y ghoaill: son v’eh shoh dty vraar marroo as t’eh bio reesht: v’eh caillit, as t’eh er ny gheddyn.»

Exemplos de pallabres en manés[editar | editar la fonte]

Manés Gaélicu escocés Irlandés Inglés Asturianu
Moghrey mie Madainn mhath Maidin mhaith, Dia duit ar maidin Good morning Bonos díes
Fastyr mie Feasgar math Dia duit Good afternoon Bones tardes
Slane lhiu Beannachd leibh Slán leat Goodbye Adiós
Gura mie eu Tapadh leibh Go raibh maith agat Thank you Gracies
baatey bàta bád boat barcu
barroose bus bus bus autobus
blaa blàth bláth flower flor
booa cow vaca
cabbyl each capall, beathach, each horse caballu
cashtal caisteal caisleán, caisteall castle castiellu
creg creag, carraig carraig rock peña
eeast iasg iasc fish pexe
ellan eilean oileán island islla
gleashtan càr carr, gluaisteán car coche
kayt cat cat cat gatu
moddey cù, madadh madadh, madra dog perru
shap bùth siopa shop tienda
thie taigh teach house casa
eean eun éan bird páxaru

Númberos en manés[editar | editar la fonte]

Manés Gaélicu escocés Irlandés Asturianu
1 un / nane aon aon ún
2 daa / jees dhá / a dó dos
3 tree trì trí tres
4 kiare a ceathair / ceithir a ceathair / ceithre cuatro
5 queig còig cúig cinco
6 shey sia seyes
7 shiaght seachd seacht siete
8 hoght ochd ocht ocho
9 nuy naoidh naoi nueve
10 jeih deich deich diez
11 nane jeig aon deug aon déag once
12 daa yeig dà... d(h)eug / a dhà dheug dhá... d(h)éag / a dó dhéag dolce

Referencies[editar | editar la fonte]